Fler företag gynnar alla

Skövde ska bli företagarbästa kommun senast 2013.
2008/2009 vann Skövde kommun, för sitt arbete med"Gothia Science Park" och Närings- och Samhällsbyggnadsenheten kategorin "Näringslivsstöd" för European Enterprise Awards.
I denna kategori belönas innovativ politik som främjar företagande och drar till sig investeringar, särskilt i missgynnade områden.

Entreprenörer som vågar satsa är den enskilt viktigaste faktorn för fler jobb i framtiden. Därför vill jag bidra till att Skövde kommun i alla avseenden fortsätter att utvecklas till en riktigt bra företagarkommun. Med bra villkor och tydliga spelregler kan vi kombinera god miljöpolitik med ett ansvarsfullt, modernt företagande för fler arbeten - inte minst för unga.

Skaraborgs framtid i globaliseringen
Landsbygden har en stor potential som måste utvecklas. Småföretagande är en viktig del av Skaraborgs näringsliv. Vi måste stärka Skövdes position. En stark centralort är ett plus för hela Skaraborg. Infrastrukturen, i alla dess former, måste stärkas och underhållas. Ett ökat samarbete med företag inom EU är ett annat viktigt steg för att vi ska kunna vara med när och där det händer. När det talas om Västra Götalandsregionens tillväxt ska Skövde vara i framkant.
Folkpartiet i Skövde:

• stödjer en fortsatt kvalitativ utveckling av Högskolan i Skövde och Gothia Science Park
• vill genom god marknadsföring och bra etableringsmöjligheter få fler företag till Skövde
• vill på alla vis verka för att stärka Skaraborgs och Skövdes roll i Västra Götalandsregionen
• uppmuntrar nyskapande och idérikedom

Välkommen till Skövde
Letar du efter en plats för etablering? Vi har ett attraktivt alternativ att erbjuda, Skövde, staden mellan Vänern och Vättern. Skövde är tack vare sitt näringsliv, sin roll som utbildningsort, sitt läge som centralort och sina goda kommunikationer en tillväxtmotor i Skaraborg. Den lokala marknaden är stor och i närområdet finns en kvarts miljon innevånare.

Skandal är ett milt ord

Skolinspektionens chef, Ann-Marie Begler, ska ha ett stort tack. Att åttio procent av skolorna i landet fuskat och inte följt upp elevernas kunskaper i de lägre årskurserna är skandal. Ännu mer skandal är att tidigare regeringar och inspekterande myndighetschefer inte gjort något åt saken. Materialet är inte nytt utan att det ser ut så här är känt sedan tidigare.

Resultatet syns på landets högstadieskolor och gymnasier där många elever, helt i onödan, har problem att inte klara grundskolans mål och/eller får gå ett eller flera år på individuella programmet.

Jag vill att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid. Tanken med individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal är bra och har mitt stöd, men lika väl som de fyller sina syften så stärks jag i min uppfattning om att såväl nationella prov som betyg behövs under skolans alla årskurser.
Främst för att inget barn som behöver stöd ska upptäckas och få hjälp alldeles för sent.

Jag har allt svårare för att respektera de rektorer och lärare som protesterar mot dessa fakta. Nu behövs en dramatisk förändring av de grundläggande värderingar och arbetssätt som ligger bakom att åtta av tio låg-och mellanstadieskolor struntar i sin skyldighet att följa upp elevernas kunskaper på ett professionellt sätt.

När eleverna börjar årskurs sju och överlämningskonferensen innehåller sanningar som; "i den här klassen är de flesta eleverna inte godkända i nationella provet för matematik i åk 5 och de här fem eleverna har bara hunnit till årskurs 4 i engelska och x har inte haft engelska alls för han har svårt med svenskan så vi har tagit bort engelskan..." - då har inte verksamheten och uppdraget tagits på allvar och inte heller skötts professionellt.

Jag vill se betyg från årskurs 1 i samtliga ämnen, jag vill att de bästa lärarna arbetar med de elever som behöver stöd, elevassistenter ska inte vara pedagogiskt ansvariga och lärarutbildningen ska innehålla mer ämneskunskaper, metodik, didaktik - i grundutbildningen - sedan ska lärarutbildningens andra fas för legitimering innehålla det som varje lärare efter 3 års praktik tillsammans med rektor kommit fram till är det som bäst kompletterar den enskilda lärarens kompetens för att nå den nivå som krävs för legitimering.

Återigen, det finns för mig ingen motsättning mellan att ha en stark systematisk uppföljning/kontroll av mätbara resultat och att ha ett bra förhållningssätt med ett professionellt intresse för att lära/utveckla sitt eget och andras lärande - det räcker bara inte med det ena eller andra. Eleverna behöver båda delarna!

Ekonomiskt bättre för studenter

Studenternas villkor behöver förbättras. Studiefinansieringen behöver debatteras grundligt. Ett land som vill utbilda sitt folk måste visa det på ett tydligare sätt än vad som varit fallet under många år. Det ska vara en kombination av bra villkor att studera under och rejäla krav på studieresultat för att få uppbära dessa villkor, dessutom måste det över tid synas i lönekuverten för dem som väljer att studera på avancerad nivå. En höjning av fribeloppet är bra, men inte det grundläggande felet idag.

Förändrad lärarutbildning viktigast

Tänkvärt av Gunnar Ohrlander:
"Varken små klasser, friskolor eller dyra reformer skapade bättre skolresultat. Enligt Hans Albin Larsson, ordförande i Historielärarnas förening och överdirektör i den nya Skolinspektionen, beror missförhållandena på att ett fackpedagogiskt etablissemang, allmändidaktikerna, styrt och ställt under många år. Lärosätena har vägrat lära ut hur man bedömer elevers resultat och hur man sätter betyg. När Högskoleverket krävde en ändring blev resultatet frivilliga kurser som leddes av betygsmotståndare.
Likaså har det varit frivilligt att som blivande lärare studera hur man lär barn läsa, skriva och räkna. En upplyst och framåtblickande skolpolitik sysslar varken med drill eller mekanisk inlärning. I stället gäller det att återvinna så mycket självförtroende att man vågar stå för en skola där eleverna mår bra därför att kunskapen satts i centrum."
Hela hans artikel kan du läsa här.
Jag håller med Gunnar Orhlander i de slutsatser och förslag som han presenterar i sin artikel. För egen del anser jag att lärarutbildningens fokus ska vara att ge de nya lärarna de ämneskunskaper som de behöver för att nå trygghet i kommande undervisningssituationer. Med ett bra bedrivet kvalitetsarbete i landets kommuner och på våra skolor tar man sedan vara på de dilemma som lärarna möter i vardagen för att utveckla lärarnas förståelse och kunskaper kring sitt eget och elevernas lärande. Detta ska inte utgöra ett inslag i grundutbildningen på annat vis än vad som blir aktualiserat genom den praktik som lärarstudenterna gör.
En bra grundutbildning för lärare och utvecklat kvalitetsarbete kopplat till lärarnas vardag tror jag på för att stärka lärarna. De nu föreslagna förändringarna mottar jag mycket positivt.
Här kan du läsa mer om förslaget.

Jag laddar för skoldebatt i TV2

Jag ser fram emot debatten i Skolfront. Programmet direktsänds från Stockholm på torsdag kväll i TV2 med start 19.30. Har du tid att titta så läskriv gärna en kommentar efter programmets slut.

Äntligen ny lärarutbildning

Efterlängtat som nästan inget annat. Lämplighetstest är kanonbra!

Dålig utbildning stoppas

Enligt en undersökning är sjuksköterskeutbildningen vid Karolinska institutet, Högskolan i Skövde och Uppsala universitet för dålig. Därför fråntas de nu examinationsrätten. Bra. Jag hoppas att alla tre skolorna rättar till bristerna snarast så att vi inte får brist på sköterskor på grund av detta. Det är bra att inte kvaliteten tillåts sjunka för att tillgodose kvantitet.

Vi behöver fler som Kamprad

Ingvar Kamprad har lyckats. Vi behöver fler som lyckas, som förverkligar sina drömmar och sätter nya mål för framtiden. Riktiga entreprenörer.
Många äldre oroar sig och allt fler ungdomar känner sig osäkra när de funderar på vad globaliseringen kommer att innebära för Sverige.

Till de oroliga och osäkra säger jag: våga drömma och gör det du vill - då blir det bäst för dig själv och du bidrar till vår gemensamma utveckling. För precis som varje människa är unik, förenas vi också av vissa gemensamma andliga och materiella behov. Vi har alla rätt till liv, frihet och sökande efter lycka. Samtidigt har vi ett ansvar för att dessa rättigheter omfattar alla.

Jag tror att vår stora chans och möjlighet i globaliseringens tidevarv är att åter bli en upptäckarnation. Svenska uppfinningar har bakåt i tiden borgat för välstånd både innanför och utanför landets gränser. Det är hög tid att vi återtar en ledande position bland världens innovativa länder.

Höj därför forskningsanslagen nu! Så skrev jag för två år sedan och nu så tar alliansen tag i detta och höjer anslagen. Toppen! Goda idéer behöver utvecklas till produkter på en internationell marknad. Kreativitet måste bli en av de starkast lysande ledstjärnorna i våra skolor - från dagis till universitet.

Med fantasi och entreprenörsanda kan vi bygga en bättre värld för många.Uppmuntra därför dina vänners drömmar!

Fler lärare i skolan - Hur då?

S vill ha fler lärare i skolan. Hur ska det går till? Varifrån ska de hämtas?
Jag vill ha bra lärare i skolan. Det finns ingen forskning som stöder att det blir bättre resultat bara för att det är fler lärare i ett klassrum. Mindre grupper finns det dock ett visst stöd för. Pengar är inte det enda som behövs och löser i sig inte problemen.
För att ge stöd till enskilda behövs fler speciallärare något som s tog bort för ett antal år sedan och som vi nu börjat utbilda igen.
Vad som behövs är välutbildade och lämpliga lärare. För att få det kan man inte sänka kraven för intagning på lärarutbildningen och leka med innehållet i samma utbildning. Något som skett under en allt för lång tid. Inspektionerna av skolorna måste bli bättre och innebära förändringar när brister upptäcks.
En av orsakerna till att det är kaos i en del skolor i landet är att vi har för många lärare som är obehöriga, att vi har behöriga lärare med bristande utbildning och/eller lärare som godkänts av handledare under utbildning trots att de är direkt olämpliga eller saknar det naturliga inslag av värme och pondus som är nödvändigt för att elever i grundskola och på gymnasium ska känna sig trygga. Först då får vi arbetstro i klassrummen och med det så kommer bra resultat.

Bra, Lärarnas riksförbund!

Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund säger:
– På vissa högskolor kan en blivande lärare till och med välja bort att lära ut skrivning, läsning och räkning!
– I Sverige har det funnits en övertro på att bara man är lärare så kan man undervisa i allt. Men vi vill att de blivande lärarna redan i början av utbildningen bestämmer sig för vad de ska bli: gymnasielärare i svenska och engelska, lågstadielärare eller lärare i matte och kemi på högstadiet.
Klokt talat av Metta, hoppas att även Lärarförbundet tar en diskussion och ansluter i kampen för elevernas bästa. Ibland ställer jag mig frågan om igen: "För vem har vi skolan?"

Lärarutbildningen är för dålig

För sju år sedan började en helt ny lärarutbildning. För fyra år sen visade en första utvärdering att bristerna var enorma. Hårddraget behövde inte alla lärarstudenter lära sig hur man lär elever läsa och räkna. Det gick att klara tentorna genom att läsa baksidestexten på kursböckerna. Läs här vad Stavros Louca tycker om svenska lärare i allmänhet. Se vilka lärarhögskolor som får kritik.

Sveriges nya gymnasieskolor

Förändringarna i svensk skola blir stora och det behövs. Läs mer i DN idag. Förändringarna i och kring gymnasieskolorna kommer som ett brev på posten. Så här skriver Expressen

Svensk imamutbildning på gång

Lars Leijonborg (fp) öppnar för en svensk imamutbildning i en intervju i Svenska Dagbladet idag. Jag är tveksam till om det är bra. Ska vi fortsätta att blanda ihop stat och religion? Hur väl förankrat är detta förslag och vem ska stå för en sådan utbilning? Frågorna är många. Att imamutbildning ska finnas i Sverige säger jag naturligtvis ja till, men på vilken nivå sker en sådan utbildning och vem ska vara huvudman?
Läs mer:
frykmans liberala blog: Svensk imamutbildning
SvD Kluvet om imamutbildning

Skövde - möjligheternas stad

Idag är det omvärldsdag för politiker och ledande tjänstemän i Skövde kommun. Vi lever i en expansiv stad. Högskolan är stark, studenterna har flera år rankat Skövde högskola som den bästa i landet.
De företag som som finns i kommunen har en mycket positiv utveckling, allt från de små enmansföretagen till stora bolag som tillverkar motorer till Volvo och Ford. Vi har en militär verksamhet som är i framkant.
Nya bostadsområden är på gång, soliga trädgårdsstaden Horsås för att nämna ett exempel. Allt fler företag etablerar sig i Skövde.
Du som ska börja plugga, starta företag, välja bostadsort för dig och din familj - välj Skövde - möjligheternas stad.

Lärare är samhällets viktigaste yrkesgrupp

Igår var jag på examinationsfest för ett 60-tal nya lärare som utbildats vid högskolan i Skövde. De fick med sig tänkvärda ord från Kennert Orlenius som talade och spelade saxofon för studenterna.

Kennert, universitetslektor (fil dr i pedagogik), påminde om att det var välutbildade läkare, ingenjörer, universtetsutbildade av olika slag som var ansvariga för morden under andra världskriget och även i nutida krig.

Kunskap är bra, men bara när den används i goda syften!

Därav blir en viktig del av lärares uppdrag att vara goda humanister!

Lycka till, ni framtidens lärare, ni är med och skapar framtidens samhälle varje dag i er yrkesutövning! Tillsammans kan vi klara all!