Sastamala framtidens Finland

Efter fyra dagar i Finland är mitt samlade intryck mycket positivt. Det finns en stark framtidstro, duktiga företagare och modiga politiker i vårt östra grannland. Vi besökte skolor, företag, äldrevård och deltog i seminarier om företagsutveckling och samverkan mellan näringsliv, universitet, yrkesskolor som samtliga gav mig en stark tro på en fortsatt bra utveckling i Finland. Mötet resulterade också i nya inbjudningar till Finland, Norge, Ryssland för utvidgat samarbete och kunskapsutbyte.

Skandal är ett milt ord

Skolinspektionens chef, Ann-Marie Begler, ska ha ett stort tack. Att åttio procent av skolorna i landet fuskat och inte följt upp elevernas kunskaper i de lägre årskurserna är skandal. Ännu mer skandal är att tidigare regeringar och inspekterande myndighetschefer inte gjort något åt saken. Materialet är inte nytt utan att det ser ut så här är känt sedan tidigare.

Resultatet syns på landets högstadieskolor och gymnasier där många elever, helt i onödan, har problem att inte klara grundskolans mål och/eller får gå ett eller flera år på individuella programmet.

Jag vill att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid. Tanken med individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal är bra och har mitt stöd, men lika väl som de fyller sina syften så stärks jag i min uppfattning om att såväl nationella prov som betyg behövs under skolans alla årskurser.
Främst för att inget barn som behöver stöd ska upptäckas och få hjälp alldeles för sent.

Jag har allt svårare för att respektera de rektorer och lärare som protesterar mot dessa fakta. Nu behövs en dramatisk förändring av de grundläggande värderingar och arbetssätt som ligger bakom att åtta av tio låg-och mellanstadieskolor struntar i sin skyldighet att följa upp elevernas kunskaper på ett professionellt sätt.

När eleverna börjar årskurs sju och överlämningskonferensen innehåller sanningar som; "i den här klassen är de flesta eleverna inte godkända i nationella provet för matematik i åk 5 och de här fem eleverna har bara hunnit till årskurs 4 i engelska och x har inte haft engelska alls för han har svårt med svenskan så vi har tagit bort engelskan..." - då har inte verksamheten och uppdraget tagits på allvar och inte heller skötts professionellt.

Jag vill se betyg från årskurs 1 i samtliga ämnen, jag vill att de bästa lärarna arbetar med de elever som behöver stöd, elevassistenter ska inte vara pedagogiskt ansvariga och lärarutbildningen ska innehålla mer ämneskunskaper, metodik, didaktik - i grundutbildningen - sedan ska lärarutbildningens andra fas för legitimering innehålla det som varje lärare efter 3 års praktik tillsammans med rektor kommit fram till är det som bäst kompletterar den enskilda lärarens kompetens för att nå den nivå som krävs för legitimering.

Återigen, det finns för mig ingen motsättning mellan att ha en stark systematisk uppföljning/kontroll av mätbara resultat och att ha ett bra förhållningssätt med ett professionellt intresse för att lära/utveckla sitt eget och andras lärande - det räcker bara inte med det ena eller andra. Eleverna behöver båda delarna!

Ekonomiskt bättre för studenter

Studenternas villkor behöver förbättras. Studiefinansieringen behöver debatteras grundligt. Ett land som vill utbilda sitt folk måste visa det på ett tydligare sätt än vad som varit fallet under många år. Det ska vara en kombination av bra villkor att studera under och rejäla krav på studieresultat för att få uppbära dessa villkor, dessutom måste det över tid synas i lönekuverten för dem som väljer att studera på avancerad nivå. En höjning av fribeloppet är bra, men inte det grundläggande felet idag.