tisdag 16 december 2008

Nyans och balans i skoldebatten

Jag vill bidra till att debattklimatet präglas av såväl nyans som balans. När det gäller svenska skolelevers resultat utifrån de nationella prov som görs och de nationella och internationella utvärderingarna så finns det naturligtvis såväl positiva som negativa reslutat att notera.

När utbildningsminister Jan Björklund säger: "- Om vi ska höja resultaten i den svenska skolan krävs tydligare och tidigare kunskapskrav, så att eleverna kan få det stöd de behöver. " är det möjligt att fokusera på olika delar av uttalandet. Vad fäster du dig vid i Björklunds uttalande? Mitt svar på den frågan finns sist i denna blogg-line.

Nationella proven i årskurs 9 vårterminen 2008 visar goda resultat i svenska och engelska. Men denna rapport visar samtidigt att matematikkunskaperna bland våra elever inte överensstämmer med de nationella målen.
Det är min förhoppning att detta uppmärksammas inom lärarutbildningen, att skolledare och skolansvariga politiker använder möjligheten som ges genom Lärarlyftet för att höja lärares kompetens och att kvalitetsarbetet som görs på landets skolor utgår från frågeställningar som "hur får vi fler elever att nå längre inom matematiken?".

För den svenska skolan gäller också att sätta stopp för det utbredda fusk som avslöjats när det gäller de nationella proven. Idéer om hur detta ska gå till kan du läsa här.

De tydligare kunskapskraven som presenteras i proposition "Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan" har mottagits positivt bland annat av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Krönikören Lars Klint på Kvällsposten talar om en välfärdsskandal när han beskriver hur svenska skolan ser ut idag. Han välkomnar regeringens samtliga förändringar, men påpekar att det kommer att dröja många år innan vi ser resultatet av den nu inslagna linjen.

Vi har många bra skolor och många bra lärare i Sverige, men också en hel del som inte uppfyller begreppet "god kvalitet". Den som vill och menar allvar med att alla barn har rätt till en god utbildning kan därför inte kosta på sig att hamna i försvarsläge när den svenska skolan kritiseras. Kritiken riktas enbart i ett enda syfte - att påvisa de brister/utvecklingsområden som finns.

Det jag fäster mig vid i Björklunds uttalande ovan är tydligheten om att alla elever ska få den hjälp de har rätt till så tidigt som möjligt. I vår nuvarande svenska skolkultur där "vanliga" prov sällan ges i de lägre årskurserna och nationella prov saknats helt så är det fakta att allt för många barn kan slinka igenom flera årskurser utan att få relevant stöd.
Det kommer jag aldrig att acceptera - ett barn är redan det för mycket. Vi ska ha en skola där vi vet att barn som behöver särskilt stöd får det av våra yrkesskickligaste lärare.

3 kommentarer:

Fredrik Svensson sa...

Hej Mikael

Jag läser med intresse och undrar lite över vad du menar med "vanliga prov" och vad du menar att dessa "vanliga prov" mäter sett ur ett framtidsperspektiv, dvs de framtida konkurrenskraftiga kvaliteter och värden som kommer vara viktiga för unga människor i den numera nästan helt globaliserade världen. En värld där Kineser och Indier gått om oss kunskapsmässigt. Inte alla men tillräckligt många...

Sen har jag en andra fråga och det är vad du lägger i begreppet "skola med god kvalitet". Menar du vilket meritvärde skolan uppvisar?

Det är inga kritiskt ställda frågor utan mer en uppriktig nyfikenhet kring hur du tänker.

Intressant blogg, om än något mer partipolitisk än bloggar jag normalt intresserar mig för :-D

Fredrik

Mikael Wendt sa...

Hej, Fredrik! Kan inte du sända mig din e-postadress? Jag har mikael.wendt@liberal.se

Med "vanliga prov" menar jag i första hand traditionella skriftliga prov som avser att ge svar på de faktakunskaper som elever tillägnat sig under viss tid inom ett avgränsat område. Dessa prov kan ge många svar, men är bara ett av många verktyg som jag anser ska användas.
Till exempel ger dessa ”vanliga prov” svar på; har läraren förmedlat de grundläggande kunskaper som målbeskrivningen innehöll på gruppnivå? ; Vilka fakta har den enskilde eleven läst sig/memorerat/tillägnat sig? ; Hur klarar eleven att arbeta med sitt lärande i förhållande till en deadline? ; Hur hanterar eleven stress? ; Har läraren missat/felbedömt någon elevs resultat av lärandet utifrån klassrums/social situation?

Det ger troligen en hel del att arbeta vidare med eller hur? Och ingen elev missas/slinker igenom utan få en chans till fungerande åtgärdsprogram i samtliga fall där läraren tar varje barns rätt till kunskaper på ett professionellt sätt.

Det finns tyvärr många exempel jag kan ta ur mitt eget liv som lärare, min frus, mina kollegors verksamhet som lärare som vittnar om allvarliga missbedömningar som vi har gjort eller var på väg att gör när inte alla elever ges möjlighet att redovisa sina kunskaper, sitt lärande och sina resultat på olika sätt. Vanliga prov är tids- och kostnadseffektiva när det gäller att säkerställa grundläggande fakta. Med mer utvecklade frågor kan vi dessutom se elevernas kvaliteter i att uttrycka sig med ”eget språk”, dra slutsatser och sätta kunskaper i sammanhang med mera.

Eftersom jag utgår från att vi alla är individer så är det för mig skrämmande att se hur skoldebatten alltid hamnar i en "det ena mot det andra-perspektivet”. Alla som ställer upp på tesen om att vi är individer bör kunna förstå och agera för att vi behöver tränas för att fungera i grupp (eftersom samhällsidén bygger på detta) att undervisningen måste vara neutral i förhållande till elevaktivt arbetssätt, traditionell katederundervisning (modell bra), problembaserad undervisning, glosrabblande etc. Varje individ gynnas av olika modeller, men bör för sin egen och det gemensamt bästa möta samtliga modeller under sin tid i grundskolan.

Grundskola är ett mycket bra och vackert ord som bör tas på allvar.

Som förälder, lärare och efter erfarenheter från barn- och ungdomshabilitering så anser jag att allt för många går på tok för långt när det gäller att ge grundskoleelever, och då särskilt elever i åk 1-6, eget ansvar för sitt lärande. De modellerna stämmer bra på högskolenivå där forskningen är gjord, men barn är barn och generellt så är absolut inte flertalet pojkar mogna att ta det ansvar som flera skoldebattörer forskare ger uttryck för.

Jag tycker att Martin Ingvar har skrivit ett flertal bra artiklar om detta med inlärning/lärande/memorering/erfarenhets- och färdighetsträning.

En skola av god kvalitet är en för mig en skola som klarar sina uppsatta må. En skola där alla elever ges det stöd som behövs för att nå grundskolans krav för godkänt. I detta inbegrips att eleverna når godkänt på samtliga de områden som beskrivs i vår läroplanen, social utveckling, får ett historiskt perspektiv, miljömässigt perspektiv etc. samt de kunskaper som anges i målen för årskurs 9 - och som enligt min åsikt och erfarenhet är fullt möjligt att nå.

De kvaliteter som Fredrik Härén med flera delger när han talar om ingenjörsutbildningarna i BRIK-länderna har vi inte råd att vara utan, sedan är det en intressant tanke att utveckla beslutsprocessandet och ledningsfunktionen hos svenska högskole- och universitetsutbildade - men det står inte i en motsatts till att vi måste värna och utveckla grundkunskaperna som alla elever har rätt till i en globaliserad värld. För att orientera sig behöver man en plattform.

Tack igen för din kommentar och lycka till i London.

Lite personfakta om undertecknad:
Jag har arbetat i skolan till och från sedan 1972 (från lekis till gymnasium), fick min musiklärarexamen 1982, har gått den statliga rektorsutbildningen nyligen, arbetar i Hjo kommun som ingår i PBS-nätverken och forskning i samarbete med Karlstad universitet (Hans-Åke Scherp). Jag har sedan 70-talet haft egna workshops på lokal, regional och riksnivå om lärande och ”att inte förstöra barns intresse och nyfikenhet”. Fungerat som personlig coach för ett antal personer i olika ledande positioner inom skola och även helt andra branscher. Dessutom är jag glad för de möjligheter jag haft möta människor som jag lär mig av hela tiden - däribland många av våra framgångsrika nationella underhållare och tänkare.

Ha det kanonbra!
Hör gärna av dig igen!

Fredrik Svensson sa...

Tja

Börjar få lite grepp om hur du tänker kring kunskapssyn och vad som är viktigt. Intressant. Men du svarade aldrig på vad du lägger i begreppet "en skola med god kvalitet" som du tog upp i anslutning till resonemanget om "vanliga prov", jag antar du menar objektiva mätbara faktakunskaper.

Är en skola med "god kvalitet" en skola med högt meritvärde? Det borde det ju vara men tanke på ditt resonemang här intill kring "vanliga prov" som en viktig grundsten i synen på lärandet?

Om det är så du menar så förstår jag hur du tänker.

Jag ställer dessa frågor med anledning av min kommande bok. Det blir min tredje bok om skola och lärande.

fredrik@rektorsakademien.se

Twitter Updates

    follow me on Twitter

    Bloggarkiv

    Bloggtoppen.se