Sossarna duckar i energidebatten

Idag skriver jag följande i SLA:
Häromdagen bjöd jag in kommunalrådet Åke Jönsson (S) till en debatt om Sveriges framtida energiförsörjning.
Det hade kunnat bli ett utmärkt tillfälle för väljarna att höra både Alliansens och de rödgrönas utgångspunkter i energidebatten.
Vår diskussion hade kunnat belysa hur de olika blocken ser på framtidens energiutmaningar.
Vi skulle båda kunnat förklara för väljarna hur vi från våra olika utgångspunkter kommer att bidra till minskade koldioxidutsläpp. Tyvärr antog inte Åke Jönsson min utmaning till debatt.
Så här svarade Åke på min inbjudan: ”… jag omprioriterar inte för en energidebatt som jag betvivlar leder till någonting.”
Hur kommer det sig att annars så debattglada socialdemokrater helt plötsligt inte vill diskutera den egna politiken? Socialdemokraterna tycks vara kuvade i energifrågan. LO-förbunden inser behovet av en trovärdig energipolitik eftersom att det är en förutsättning för att behålla industrins konkurrenskraft.
Samtidigt tycks samarbetet med Miljöpartiet och Vänsterpartiet kräva att den socialdemokratiska energipolitiken sätts i pant för att kunna presentera en sammanhållen opposition. S väljer uppenbarligen sina samarbetspartier före LO.
För att minska Sveriges koldioxidutsläpp vill vi satsa på forskning för att ta fram bra förnyelsebara energislag, ersätta våra gamla kärnkraftsverk med nya när de tjänat ut och utveckla smarta hållbara energilösningar som garanterar jobben i den svenska basindustrin. Därtill inleder vi i Alliansen nu ett ambitiöst program för effektivare energianvändning.
Det kan i sin tur leda till att Sverige blir en viktig exportör av koldioxidfri el till andra EU-länder samt minskade koldioxidutsläpp i hela Europa och lägre elpriser.
Alliansens energipolitik är ett genombrott för en resultatinriktad svensk och europeisk klimatpolitik.
Folkpartiets och alliansens alternativ banar väg för kraftigt minskade koldioxidutsläpp.