torsdag 24 september 2009

Vi har bara ett Sverige

Dilsa Demirbag-Sten skriver återigen på ett sätt som tydliggör hennes viktiga roll som debattör och förnyare av ett Sverige som måste bli vänligare. Dagens artikel på DN Debatt är fullkomligt lysande och upplysande!

Vi har bara ett Sverige, vi har bara en lagstiftning, vi har genom demokratiska beslut enats om att de som lever sitt liv i Sverige är svenskar. Vi är många som har olika bakgrund, så har det alltid varit och så kommer det att förbli. Jag tycker att vi ska sluta dela upp människor i grupper, det känns fel och skapar problem istället för lösningar. Samtidigt måste vi förtydliga att vi är ett land med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter för var och en. Det kräver ett samtal med ömsesidig respekt och tydlighet. Religionsutövning eller tillhörighet får aldrig accepteras som någonting som står över de demokratiskt fattade besluten i vårt land.

2 kommentarer:

Josef Fransson sa...

Här verkar vi vara rörande överens! Jag brukar oftast uppskatta Dilsas bidrag till samhällsdebatten.

När det var aktuellt att en kvinna i Skövde, med DO:s hjälp, stämde Skövde kommun på pengar för att hon inte fick arbetsträna på ett café i muslimsk mundering, så skrev jag en debattartikel och yrkade på att Skövde skulle driva saken i rättegång. (artikeln blev tyvärr reffuserad av SLA)

Pengarna betalades dock snällt ut utan en tillstymelse till strid. Hur är detta möjligt i Skövde? Har våra styrande politiker ingen ryggrad?

Mikael Wendt sa...

Josef, händelsen du refererar till utspelade sig innan min tid i kommunens politiska ledning.
Jag känner heller inte till det enskilda fallet.

Men min uppfattning i frågan redogör Dilba väldigt bra för. Hon är dessutom en utmärkt skribent.
Tyvärr är det väl så att arbetsledningen på många företag och kommuner brister avseende klädkultur och tillämpning av policy för bemötande av kunder/klinter/besökande.
Svettiga, illaluktande personer i solkiga kläder är inte heller så trivsamt på ett café eller i några andra servicefunktioner, men när det är så slutar det ofta med att personen får sluta med en "bonus" på sex-tolv månadslöner för att undvika "bråk".

Det är exempel på bristande ledarskap, det har vi tyvärr fått för mycket av i vårt land under de senaste åren - och det absoluta flertalet av de som har ledande tjänster är "svenskar". De bidrar genom sitt brsitfälliga ledarskap kraftigt till att vårt land blir mindre bra att leva i.

Vänligen,
Mikael Wendt

Twitter Updates

    follow me on Twitter

    Bloggarkiv